Från och med den 1 januari gäller ett nytt EU-direktiv angående hållbarhetsrapportering. Se till att du vet vad det innebär för just ditt företag.

CSRD för ökad transparens

Det nya EU-direktivet som handlar om hållbarhetsrapportering innebär att kraven så väl ändras som skärps vad beträffar företagens hållbarhetsrapportering. Det nya direktivet kallas för CSRD och det står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Vad CSRD är kan beskrivas, kort och gott, som att man vill se en ökad transparens och standardiserad rapportering från företagen. Man vill öka tillgången till information om hur ett företag påverkar miljön och människor samt hur företagen påverkas av hållbarhetsfrågor.

På så sätt blir det betydligt enklare för leverantörer samt investerare att se vilka insatser just det specifika företaget eller organisationen faktiskt gör för hållbarheten. På lång sikt är ambitionen med CSRD att hållbarhetsrapporteringen ska ha precis samma kvalitet som den finansiella rapporteringen har.
Vilka kommer då att omfattas av CSRD? Direktivet kommer att gälla ett stort antal företag och här hittar vi både stora, medelstora och små företag. Gemensamt för dem alla är att de är verksamma inom EU:s marknad. Det kommer att vara tydligt specificerat vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla. CSRD förväntas omfatta närmare 50 000 företag. Vad beträffar de stora företagen, förväntas det att de börjar att rapportera enligt CSRD för räkenskapsåret 2024, vilket i praktiken betyder att rapportering sker 2025.

Viktigaste punkterna i rapporteringen

Utgångspunkten för CSRD kommer att vara att fokusera på tre områden. Det första området är miljöfaktorer där, bland annat, anpassning och begränsningar av klimatförändringar, resursförbrukning, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald ingår. Det andra området kommer att handla om sociala faktorer. Här fokuserar de på lika möjligheter samt rättigheter, goda arbetsvillkor med mera. Så kommer vi då slutligen till det sista området där företagets styrning granskas. Några punkter som tas upp här är, till exempel, lednings-och tillsynsorgan, affärsetik, företagskultur, det politiska engagemanget, intern kontroll samt system för riskhantering.
Det kommer att krävas att det finns en gedigen information för vart och ett av ovan nämnda områden. Detta ska kunna levereras till alla intressenter.

Företag rekommenderas att börja rapporteringen så snart som möjligt – allt för att se till att övergången blir så smidig som möjligt. Väl värt att tänka på är att bolag som är sen med rapporteringen, kan ses som mindre trovärdiga och förlora i respekt hos investerare. De blir, helt enkelt, mindre attraktiva då det inte går att jämföra med andra företag.